Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp Astrazeneca logotyp
En sjukvårdare och en patient samtalar.

Att behandla KLL - Kronisk Lymfatisk Leukemi

Behandling av KLL utvecklas hela tiden och även om KLL är en kronisk cancer som inte kan botas, kan den oftast kontrolleras under många år med hjälp av olika behandlingsalternativ. Hos en andel (ca 30%) behövs aldrig någon behandling utan KLL-sjukdomen förblir stabil med liten påverkan på personens allmänna hälsa och livsstil. Behandling av KLL ser olika ut från person till person och styrs bland annat av symtom och avvikelser i olika gener.

Utforma en behandlingsplan

För att utforma en behandlingsplan gör läkaren en sammanvägd bedömning av personens allmänna hälsa (t.ex. hjärt- och njurfunktion), annan läkemedelsbehandling och resultatet av specifika genanalyser och även kartläggning med skiktröntgen. De viktigaste genetiska analyserna beskrivs här.

IGHV-genmutation

Cirka 40 procent av personer med KLL har en s.k. omuterad IGHV-gen vilket kan påverka hur man svarar på vissa behandlingar och därför påverkar vilken behandlingsplan läkaren väljer för den enskilde patienten.

TP53-genmutation

TP53-genen utgör ett skydd mot skador i friskt cell-DNA. Skador/mutationer i TP53 är vanligt vid många cancertyper och förekommer också vid KLL. I cancerceller leder en mutation i TP53-genen till ökad celltillväxt. Om patienten har denna mutation kan KLL tillväxa snabbare och kan vara mer resistent mot traditionella cellgiftsbehandlingar. Skada i TP53-genen kan uppstå i senare skede av sjukdomen varför man bör upprepa analys av denna gen.

17p kromosom deletion

Denna mutation innebär att en del av den 17:e kromosomen är borta, nämligen den del av kromosen där TP53 genen finns och orsakar likartade förändringar som vid mutation i TP53. Om patienten har denna mutation är det svårare att få bra behandlingssvar med cellgiftsbaserade behandlingar. Även om patienten inte har denna mutation vid tidpunkten för diagnos så kan den uppstå i senare skede av KLL-sjukdomen varför analys bör upprepas precis som för TP53-genen.

Hur hjälper testresultat att bestämma behandlingen?

När läkaren har kartlagt sjukdomen kommer en personlig behandlingsplan tas fram för patienten. Om patienten är besvärsfri börjar man med att följa med kontroller, s.k. watch-and-wait (aktiv övervakning utan läkemedelsbehandling). Om patienten har uttalade symtom och tecken på mer avancerad sjukdom så kan behandlingen påbörjas.

Korttids- och långtidsbehandling

KLL är en kronisk sjukdom och kan kräva flera omgångar av behandling under en livstid. Det finns flera olika behandlingsalternativ, från cytostatika eller kemoimmunterapi till målstyrd behandling och ibland får man flera läkemedel i kombination. Behandlande läkare kommer att i samverkan med patienten avgöra, baserat på utredningen, vad som fungerar bäst för den enskilde patienten. Behandlingsalternativen baseras på de nationella riktlinjerna för KLL. Dessa riktlinjer uppdateras regelbundet av KLL-specialiserade läkare och är baserade på internationella riktlinjer och forskning.

Målet med behandlingen är att lindra symtom och kontrollera KLL-sjukdomen på lång sikt. Läkaren bestämmer tillsammans med patienten om en kort- eller långtidsbehandling är bäst.

Korttidsbehandlingar är tidsbegränsade (6-24 månader). Det kan vara cellgiftsbaserad behandling eller målriktad tablettbehandling ofta i kombination med s.k. antikroppsdropp. De följs av en i många fall lång period utan behandling tills symtomen återkommer. Patienten besöker läkare regelbundet för att övervaka KLL-sjukdomen.

Det finns också målriktade tablettbehandlingar som ges kontinuerligt, vilket innebär att patienten fortsätter sitt behandlingsschema genom hela livet så länge som behandlingen fungerar bra.

Oavsett om man väljer tidsbegränsad eller kontinuerlig behandling så ger behandlingarna ofta långvarig sjukdomskontroll.

 

Mer om behandling av KLL

Wait and watch

När aktiv behandling inte är aktuellt.

Kemoimmunoterapi – Cytostatika

Kombination av cytostatika och en antikropp.

Målriktad behandling

Riktar in sig på signalvägar i cancercellerna.

Stamcellstransplantation

Kan fortfarande bli aktuellt i vissa fall.

Kliniska prövningar

Studier av nya sätt att förebygga, upptäcka och behandla cancer.