Myter & fakta om prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hon män i Sverige och utgör en tredjedel av alla cancerfall hos män. Sjukdomen förekommer sällan före 50 och nästan aldrig före 40 års ålder. Prostatacancer kan antingen utvecklas långsamt eller vara mer aggressiv och utgöra en potentiellt livshotande, snabbväxande form av cancer. Bättre kunskap och metoder har gjort att vi idag kan diagnostisera tidigare och sätta in behandling vilket gör att män med prostatacancer idag kan leva längre med sin sjukdom.

Nej, prostatacancer ger i ett tidigt skede ofta inga symtom alls. Den vanligaste orsaken till att en man får diagnosen är inte symtom, utan han har fått diagnosen efter ett PSA-prov (PSA=prostataspecifikt antigen). Vanliga symtom på prostatacancer är att vara kissnödig ofta, ha problem med att kissa, ha en svag urinstråle eller blod i urinen. Dessa symtom kan dock ha andra orsaker än prostatacancer. Kontakta din vårdcentral om du oroar dig för att du kan ha prostatacancer eller vill ta ett PSA-prov.

Tvärtom så har antalet som insjuknar i prostatacancer ökat på grund av att medellivslängden ökat och fler män därmed hinner utveckla sjukdomen. Det ställs också fler diagnoser idag till följd av att symtomfria män kontrollerar sitt PSA-värde. Idag får var femte man i Sverige en prostatacancerdiagnos under sin livstid. Drygt 10 000 män får diagnosen varje år.

Ärftlighet är en stark riskfaktor för prostatacancer. BRCA är en mutation som ofta är ärftlig. Att ha en BRCA-mutation ökar både risken för att få cancer och påverkar även sjukdomsförloppet. Män med BRCA2-mutation har omkring 3 gånger ökad risk för prostatacancer som ofta uppträder i låg ålder och är mer aggressiv. De flesta som får prostatacancer har dock inte BRCA mutation (ca 10% har en BRCA-mutation som motiverar behandling). Du kan fråga din läkare om att bli testad för BRCA-mutation.

De flesta män får med ökad ålder förr eller senare en godartad förstoring av prostatakörteln vilket kan påverka och ge förhöjt PSA värde. När prostatan växer kan den trycka på urinröret och det blir svårare att kissa. En godartad prostataförstoring ökar inte risken för att få cancer i prostatan.

PSA är inte något "cancerämne" som kommer från en tumör, utan ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen även när man är frisk. PSA produceras i prostatakörteln och en del av det PSA som tillverkas läcker ut i blodet. Även helt friska män har därför små mängder PSA i blodet. Många män har en godartad prostataförstoring som gör att deras PSA-värde ökar. De flesta män som har ett förhöjt PSA-värde har inte prostatacancer.

Det finns många olika former av prostatacancer och vilken typ av behandling som är aktuell avgörs av flera olika faktorer; hur långt din cancer har utvecklats, din ålder och allmäntillstånd, tumörens art och vilka andra sjukdomar du har. Idag behandlas prostatacancer med hjälp av kirurgi, strålbehandling, hormonell behandling, cellgift och precisionsmedicin. Behandlingarna kan användas var för sig eller i kombination.

Olika behandlingar mot prostatacancer kan påverka ditt sexualliv. Impotens och inkontinens (urinläckage) är vanliga biverkningar. Därför väljer läkaren ibland att börja med att observera tumören. I några fall växer prostatacancern nämligen så långsamt att det är klokare att avvakta med behandling för att minska risken för bestående biverkningar.

En cancertumör i prostatan kan antingen växa långsamt utan att ge några besvär eller växa snabbt och sprida sig till andra delar av kroppen. Sjukvårdens uppgift är att bedöma om prostatacancern är godartad eller aggressiv, och om den behöver behandling eller inte.

PSA-värdet kan vara förhöjt både vid godartad prostataförstoring och vid prostatacancer. Förekomsten av cancer i släkten bör efterfrågas hos män med PSA-värde över åtgärdsgränsen, eftersom män med prostatacancer i familjen har högre risk för att ha en allvarlig prostatacancer än andra män med samma PSA-värde.

I Sverige avråder Socialstyrelsen från ett nationellt screeningprogram eftersom nyttan inte överväger de negativa effekterna (överdiagnostik och överbehandling) på befolkningsnivå. Socialstyrelsen rekommenderar dock att män som önskar PSA-testning får tydlig information om PSA-provets för- och nackdelar och därefter tar individuella beslut om att testa sig eller inte. Män som tillhör en ärftlig riskgrupp rekommenderas uppföljning från 40 års ålder.