Uppföljning efter primär/tidig bröstcancer
Uppföljningen av bröstcancerpatienter kan organiseras på många olika sätt och upplägget varierar runt om i landet. Gemensamt är att alla patienter ska erbjudas årlig uppföljning med mammografi eller motsvarande under minst 5 år. Rutinmässiga blodprover eller radiologiska undersökningar av andra delar av kroppen hos patienter utan symtom är däremot inte motiverade. Uppföljningen bör också fokusera på följsamhet till endokrin behandling, uppföljning av biverkningar efter genomförda cancerbehandlingar och återgång till arbete.
Att behandlingen avslutas innebär inte att de svåra känslorna försvinner. Tiden under behandlingen kan vara påfrestande, men den regelbundna kontakten med sjukvården kan kännas lugnande. När behandlingen är över känner sig många utelämnade och övergivna. Omgivningen kanske förväntar sig att den som varit sjuk nu ska vara lättad och glad; nu är ju allt som ”vanligt” igen. Men för den som varit sjuk finns ofta oron kvar, tänk om cancern kommer tillbaka?
Uppföljning vid spridd/metastaserad bröstcancer
Vid spridd/metastaserad bröstcancer ges läkemedelsbehandling i tumörbromsande syfte, för att minska eller fördröja tiden till tumörrelaterade symtom samt för att förlänga överlevnaden. För att utvärdera effekten av den givna behandlingen genomgår patienten regelbundna röntgenkontroller, ofta inkluderande datortomografi (DT) av bröstkorg och buk.
Eftersom skelettmetastaser kan vara svåra att bedöma på DT behöver man ibland komplettera med en magnetkameraundersökning (MR). En cancerbehandling ges i regel så länge behandlingen fungerar, men när metastaserna börjar växa till (ett tecken på att tumörcellerna utvecklat resistens) är det dags att byta till en behandling med en annan verkningsmekanism. Ibland kan man behöva byta behandling på grund av att biverkningarna blir svåra att hantera.