Vilken behandling som kan bli aktuell beror på tumörens biologiska profil, som kartläggs med patologi och biomarkörer. Vid HER2-positiv bröstcancer används exempelvis antikroppar och antikropp–läkemedelskonjugat som riktar sig mot HER2-proteinet. Vid hormonreceptorpositiv cancer kan CDK4/6-hämmare bromsa cellcykeln och ges ofta tillsammans med endokrin behandling. Vid tumörer med ärftliga förändringar i BRCA1/2 kan PARP-hämmare utnyttja cellernas nedsatta reparationsförmåga. Andra riktade alternativ kan påverka mTOR och relaterade signalvägar som styr metabolism och cellöverlevnad.
Målriktade läkemedel ges antingen som monoterapi eller som kombinationsterapi, där kombinationer ofta förhindrar eller fördröjer resistens, det vill säga att cancern vänjer sig vid en behandling och slutar svara. Val av behandling styrs av sjukdomens stadium, tidigare behandlingar, biomarkörer och patientens allmänna hälsa.
Forskning pågår
Forskningen går snabbt framåt. Nya målmolekyler identifieras och prövas i kliniska studier för att avgöra vilka patienter som har störst nytta, hur länge effekten varar och vilka biverkningar som kan uppstå. Genom att delta i en klinisk studie kan vissa patienter få tillgång till lovande terapier tidigt, samtidigt som kunskap byggs för att förbättra framtida vård. Kliniska studier gör det möjligt att ny evidens skapas, vilket kan förbättra cancervården, förlänga livstiden och öka patienters livskvalité eller erbjuda en till chans till behandling.