Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp ""

Tidig upptäckt, AI och individanpassning: Så kan svensk bröstcancervård bli ännu träffsäkrare

I avsnittet om bröstcancer från vår podcast “Snacka om livet” samtalar AstraZenecas Elin Fernholm med Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och grundare av KARMA-projektet, och Irma Fredriksson, överläkare och bröstkirurg vid Karolinska universitetssjukhuset samt registerhållare för Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer. Tillsammans tecknar de en tydlig bild av nuläget och en hoppfull karta över vart bröstcancervården kan ta vägen de kommande åren.

Senast uppdaterad:

17 nov 2025

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Var åttonde kvinna insjuknar, och varje dag dör fyra kvinnor i sjukdomen. Samtidigt har överlevnaden förbättrats kraftigt: 9 av 10 lever idag minst tio år efter sin diagnos.

– Nio av tio idag överlever sin bröstcancer mer än tio år… men fortfarande dör fyra kvinnor varje dag till följd av bröstcancer, säger Irma Fredriksson.

Tidig upptäckt räddar liv

Sveriges mammografiprogram, med kallelse vartannat år för kvinnor 40–74 år, hör till världens mest etablerade. I avsnittet lyfts att nästan hälften av all bröstcancer diagnostiseras via screening, och att andelen är ännu högre inom screeningåldrarna.

– Nästan hälften av all cancer som diagnostiseras i Sverige, 47 procent, diagnostiseras via screening, och i åldrarna 40–74 så mycket som 67 procent, säger Irma Fredriksson.

– Ju äldre man är, desto större andel diagnostiseras via screening. I gruppen 70–74 detekteras över 70 procent via screening, fortsätter hon.

När kallelserna upphör, kvarstår risken

Trots framsteg finns en viktig lucka: Omkring en fjärdedel av alla bröstcancerdiagnoser ställs efter 74 år, då kallelserna upphör. Konsekvenserna är tydliga i samtalet.

– 25 procent av all bröstcancer diagnostiseras efter att screeningprogrammet är slut, alltså efter 74 års ålder, och då blir det diagnos i senare stadier, säger Irma.

– När man utgår ur mammografiscreening vid 74 år, då har man i median 14 år kvar att leva… i åldern 75–79 är stadiefördelningen en helt annan, och risken att avlida i bröstcancer är dubblerad jämfört med 70–74, fortsätter hon.

– Vi har inte den evidens som behövs idag för att införa ett kostbart screeningprogram, men vi måste skaffa den – och raskt, konstaterar Irma.

AI och SMART-studien: från lika bra som radiolog – till riskbaserad uppföljning

AI har gjort ett tydligt inträde i svensk mammografi. I podden beskrivs hur AI kan detektera cancer i nivå med radiologer och samtidigt avlasta en hårt belastad vård.

– Det har visat sig i välgjorda studier att AI kan vara precis lika bra som en radiolog på att hitta cancer, och det avlastar röntgenläkare, säger Per Hall.

Samtidigt prövas en mer individanpassad väg i SMART-studien, där kvinnor med negativt svar på mammografin men ökad risk erbjuds ytterligare bilddiagnostik.

– Vi har utvecklat en AI-baserad algoritm som analyserar mammografibilder och indikerar ökad risk att diagnostiseras med bröstcancer inom de närmaste åren, säger Per.

– De med högre risk erbjuds kontrastförstärkt mammografi, fortsätter han.

Implementeringen av AI breddas nu i Sverige, men gästerna vill se mer samordning för att främja forskning, uppföljning och kvalitetssäkring.

– Jag skulle önska att alla Sveriges regioner enas om samma AI-algoritm för mammografi – det skulle underlätta framtida forskning och uppföljning, säger Irma.

Prevention: livsstil

Samtalet beskriver två spår inom prevention. Det första är livsstil: Alkohol, tobak, fysisk inaktivitet och övervikt påverkar risken för bröstcancer och många andra sjukdomar. Amning ger ett skydd, medan senare första graviditet och färre barn ökar risken.

Det andra spåret är medicinsk prevention, där anti-hormonella läkemedel historiskt visat minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Nu undersöks hur man kan förbättra den behandlingen ytterligare.

Klimakteriebehandling med östrogen berörs också, med en tydlig rekommendation om försiktighet.

– Avstå helt från östrogenbehandling i klimakteriet om du klarar det. Om du har svåra besvär – ta lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid, säger Irma.

Framtidsspaning: Träffsäkrare vård med färre ingrepp

Både Per och Irma ser en framtid där riskbaserad screening kombineras med AI och prevention, bättre biomarkörer gör att rätt patienter får rätt behandling och där kirurgin kan minska i omfattning. När de får önska och berätta om hur de hoppas att framtidens bröstcancervård ser ut om 10 år står individanpassad screening högt upp på listan.

– Jag hoppas att screeningen blir riskbaserad: Mycket låg risk kanske inte behöver screenas lika ofta, medan hög risk får tätare och mer avancerad bilddiagnostik, säger Per.

– Vi vill ge behandlingen ännu mer individanpassat, bara till dem som har nytta av den, och fortsätta att minska omfattningen av kirurgiska ingrepp, säger Irma.

– För vissa patientgrupper kan vi nog avstå från operation, men vi är inte nära att avstyra kirurgi för alla, fortsätter hon.

Gör det som fungerar redan idag

Budskapet i slutet av avsnittet är tydligt. Gå på din mammografi och känn på dina bröst, särskilt efter att kallelserna upphör vid 74 års ålder.

– Gå på din screening. Känn på dina bröst – särskilt efter 74 år, avslutar Irma.

– Finns inget viktigare – gå på mammografi, avslutar Per.

För dig som vill lyssna i en extern spelare:

Lyssna på avsnittet via Spotify

Lyssna på avsnittet via Apple Podcast