När din läkare har gjort de undersökningar som behövs ställer han eller hon diagnosen. Den beskriver bland annat vilken sorts prostatacancer det rör sig om, hur allvarlig den är, tumörens växtmönster och hur långt cancern har avancerat. I samband med diagnosen föreslår läkaren dig den behandling han eller hon anser är lämpligast.

Det är inte lätt att komma ihåg alla frågor du funderat på när du väl sitter hos läkaren. Inte minst om besöket handlar om misstänkt cancer. Därför är det klokt att skriva ner allting du vill berätta eller fråga om på ett papper. Du kan ta hjälp av denna frågelista, som enkelt kan skrivas ut och tas med vid läkarbesöket.

Det bra om du ber läkaren rita och beskriva vad han vet om din sjukdom eller hur en eventuell tumör sitter. Du kan även be honom att göra en sammanfattning i slutet av ert möte så du kan skriva ner informationen. Då är det lättare att tänka igenom allt när du kommer hem. Många tar med sig en nära anhörig eller en god vän som får hjälpa till att ställa frågor till läkaren.

Om du vill ha hjälp med hur du ska hantera diskussionen kring din diagnos kan du ta kontakt med en stödgrupp eller patientförening.

Adresser och kontaktuppgifter hittar du här på webbplatsen.

Second opinion

Den som är svårt sjuk har enligt Hälso- och sjukvårdslagen rätt att få en ytterligare bedömning av en eller flera andra läkare, var som helst i landet. Detta kallas för second opinion. Skälet kan vara att du står inför en svår behandling och vill ha ytterligare perspektiv på din sjukdom och ökad kunskap om vilka olika behandlingar som finns. Några anledningar till att du vill ha en second opinion kan vara att du:

• Fått besked om att det inte finns mycket mer att göra.
• Fått besked om att det är ett gränsfall vilken behandling som är bäst.
• Fått beskedet att det finns flera likvärdiga behandlingar.

Har du prostatacancer kan vara lämpligt att få råd av både en urolog och en onkolog.