Att få beskedet "Du har cancer" är något som är mycket skrämmande, både för den som drabbas och för de anhöriga. De flesta ser framför sig ett svårt sjukdomsförlopp, obehaglig behandling och ovisshet om hur länge man får leva. Cancer är självfallet aldrig en lätt sjukdom men tack och lov är bilden av cancer inte lika med sanningen om sjukdomen. Även om antalet cancerfall ökar blir läkarna allt skickligare och behandlingarna bättre. Idag botas ungefär hälften av de som får cancer helt och hållet. Ännu fler kan leva med sin sjukdom i många år och må bra under tiden.
Det finns ca 200 former av cancer. På den här webbplatsen hittar du allmän information om cancer och utförligare information om bröstcancer, prostatacancer och lungcancer. Vill du fördjupa dig eller lära dig mer om någon annan sorts cancer kan du gå vidare via lästips och via de olika externa länkar som finns under rubriken Hjälp och stöd för bröstcancer, prostatacancer och lungcancer.
Hittar du inte vad du söker kan du kontakta oss och berätta vad du vill läsa mer om, så försöker vi hänvisa dig till någon som kan svara på dina frågor.
Vad är cancer?
Det finns många olika former av cancer men de har alla några gemensamma drag. Sjukdomen drabbar kroppens celler och beror troligen på att det uppstår ett fel i generna i cellernas DNA. Felet gör att cellerna på en viss plats i kroppen blir skadade. När cellerna är skadade klarar de inte av att dela sig som de ska. Istället bildar de cancerceller som börjar växa okontrollerat, de muterar. Efter hand bildas en klump av celler som inte hör hemma i kroppen. En sådan klump, eller knuta, kallas för tumör.
En tumör kan börja växa i stort sett var som helst i eller på kroppen. Precis som vanliga celler behöver cancercellerna näring och syre. Det får de via de finaste blodkärlen, kapillärerna. Efterhand som tumören växer hamnar några av cancercellerna för långt ifrån kapillärerna för att överleva. Vissa tumörer utvecklar då förmågan att bilda nya kapillärer för att leda blodet vidare. Det kallas för angiogenes. Hur fort tumören växer har att göra med var den sitter, hur gynnsamma förhållandena för nybildning av kärl är, vilken sorts tumör det är och hur immunförsvaret klarar att motarbeta tumören.
Orsaker och riskfaktorer
Idag vet vi mycket om orsakerna till cancer och i många fall känner man till vilka gener som skadats. Dock känner vi inte till i detalj hur generna är förändrade och hur de påverkar varandra. Man tror att cellens gener blir skadade av påverkan utifrån och det finns ett flertal mönster av riskfaktorer kartlagda.
Olika sorters cancer har olika orsaker. Precis som med hjärt- och kärlsjukdomar är ärftlighet en faktor. Därför är det viktigt att du informerar din läkare om cancer är vanligt i din släkt.
Rökning anses vara den enskilt största orsaken till cancer och två tredjedelar av alla cancerfall är relaterade till rökning. Du har säkert hört det förut, men om du röker gör du klokt i att försöka sluta.
Även strålning, kemiska ämnen, överdrivet solande med rodnad och brännskador som följd samt vissa virus kan orsaka cellskador som leder till cancer. Vad gäller strålningen behöver du inte oroa dig om du ska röntgas på sjukhus eller hos tandläkaren. Den strålningen är så svag att den är ofarlig.
Hög alkoholkonsumtion, övervikt och onyttig kost med mycket fet mat är andra riskfaktorer. Försök att äta så nyttigt och fettsnålt som möjligt med mycket frukt, grönsaker och fibrer. Mycket motion är också ett bra sätt att minska risken för cancer.
Den sista stora orsaken till cancer är vanligt åldrande. När vi blir gamla ökar risken för att cellerna skadas och ändrar sitt sätt att växa. Cellerna muterar spontant utan yttre påverkan.
Ämnen som orsakar cancer kallas på läkarspråk för karcinogener, eller i dagligt tal cancerogena ämnen.
Olika sorters tumörer
En tumör kan vara antingen godartad eller elakartad.
De som kallas för godartade eller benigna tumörer är helt ofarliga. En godartad tumör kan i princip jämföras med andra ofarliga knutor som broskbildningar och vårtor. En sådan tumör behöver bara behandlas eller opereras om den stör kroppsliga fuktioner eller orsakar smärta.
De som kallas för elakartade eller maligna tumörer är däremot farliga. En elakartad tumör fortsätter växa och orsakar skador på intillliggande vävnader. Den kan även sprida sig till andra delar av kroppen via blodsystemet och lymfsystemet. En elakartad cancer som inte behandlas i tid kan vålla stora besvär, leda till följdsjukdomar och i värsta fall till döden.
Hur och i vilken omfattning cancern måste behandlas beror på vilken sorts cancer det rör sig om och hur långt framskriden den är. Om du misstänker att du eller någon i din närhet har cancer ska du prata med din läkare så fort som möjligt. Ju snabbare sjukdomen upptäcks, desto större är chansen att bli frisk.
Spridning
Cancern börjar vanligen med en enda tumör. Efterhand som tumören växer ökar risken att cancern sprider sig till andra platser i kroppen via blod- eller lymfsystemet. Lymfsystemet är en del av immunsystemet och består av kärl och körtlar som finns i hela kroppen. De största grupperna av lymfkörtlar finns i bröstkorgen, buken, ljumskarna, armhålorna och i halsen. Tumören släpper iväg celler som åker vidare i kärlen och sätter sig på andra platser. Det kallas för att tumören metastaserar och de nya tumörerna kallas metastaser.
Symtom
Det finns inga generella symtom som täcker alla sorters cancer. Olika varianter har olika symtom. Vanliga tecken är smärta, kroppsdelar som domnar, trötthet, knutor eller knölar och kroppsfunktioner som ändras.
Om du upptäcker någon form av kroppslig förändring ska du alltid ta kontakt med en läkare så fort som möjligt. Självfallet kan förändringar av det här slaget bero på vad som helst och behöver absolut inte vara cancer, men det är alltid bäst att göra en koll hos din doktor.